Från brott till häktning

Vi har börjat med ett nytta arbetsområde, Lag och rätt



Livet styrs av många olika saker



Normer: Oskrivna regler som förändras och skapas av alla vi männisiok som lever i samhället. Kan vara att man ska spola efter sig på toa, inte gå naken, skaka hand med höger hand. Det finns inget direkt straff men man blir ansedd som konstig om man inte följer de flesta av dem.



Regler: Skriftliga regler som skapas av någon, tex FIFA då det gäller fotboll eller av lärarna och eleverna på en skola. Tar upp vad som gäller i en speciell situation tex att man inte får ta bollen med händerna i fotboll. Det finns ofta ett straff nedskrivet i reglerna.



Lagar: Skrivna regler som bestäms av Sveriges riksdag. Gäller i alla situationer i landet och då det handlar om brott finns det nedskrivet vilket straffet kan vara.

Alla i Sverige är skyldiga att kunna lagen.

Vi läste en berättelse om ett brott och tänkte särskilt på tre saker. På vilket sätt får samhället ta fast sina medborgare, frihetsberöva dem som det kallas på lagens språk?

Gripa är det första som händer. Det innebär att Polisen tar fast en som de misstänker för ett brott. Polisen bestämmer vem de griper men får bara göra det i sex timmar.

Anhålla är nästa sak som kan hända. Då misstänker man den gripne och vill hålla kvar den ett tag till. Det är åklagaren som beslutar om anhållandet och det är också åklagaren som är chef för brottsutredningen som kallas förundersökning. Man får bara anhålla en misstänkt i fyra dygn.

Häktning. När åklagaren känns säker på att den misstänkte är skyldig och bestämmer sig för att det ska bli en rättegång kan de välja att hålla kvar den misstänkte. Det är då tingsrätten som bestämmer om den misstänkte ska hållas kvar fram till rättegången.

Varför är det så viktigt att det är olika personer som beslutar om de olika sätten att hålla kvar de misstänkta?

Här är en film som förklarar det här om ni vill repetera

Klimatzoner

Klimat betyder väder under en längre tid, man kan säga att väder är det vi har idag medan klimat är mer långsiktigt, tex att vi har ganska svalt i Sverige

Beroende på vindar, strömmar, avstånd till ekvatorn samt höjd över havet så är världen indelad i olika klimatområden. Klimatområdena heter Polarzonerna, Tempererade zonerna, Subtropiska zonerna samt den tropiska zonen.
De olika zonerna presenteras bra i det här bildspelet

Olika klimatområden har olika växtligheter som ni ser på kartan nedan

inlandsis och polaröken   tundra   taiga   tempererad löv- och blandskog

tempererade grässlätter   subtropisk regnskog   macchia   monsunskogar

öken   öken och torr buskmark   torra grässlätter   halvöken

savann   skogssavanner   subtropisk torrskog   tropisk regnskog

alpin tundra   bergsskog

Här är en film som förklarar det här på ett bra sätt

Tidszoner

Människan har alltid mätt tiden. För i tiden mätte man
solnedgång, mitt på dagen och skymning. Detta har påverkat oss människor så
länge så så det är vår inbyggda tid. Detta gör att på sommaren då det är ljust
kan vi vara uppe länge, medans vi under den mörkaste vintern känner oss trötta
mest hela dagen.

Facklan var en fantastisk uppfinning.
Då vi kunde arbeta under dygnets mörka timmar med den

Då vi började göra ljus, först med eld och sedan med

facklor, ljus och lampor fick vi möjlighet att förlänga dygnet och arbeta
längre. Nu börjar man också mäta tiden mekaniskt med hjälp av klockor.

De första klockorna hade bara timvisare, det räckte men sedan kom
minutvisarna och för ungefär hundra år sedan sekundvisarna. Alla
städer hade sin egen tid därför var det viktigt att ha en klocka mitt i staden
på torget.

Klockan har en central roll på många rådhus, så även vårt 

För hundra år sedan kommer tåg och järnvägar, nu blev man tvungna
att ha samma tid i hela landet, och sedan införde man en tid som passade hela
världen.

Man utgick från 0 meridianen som går genom London (Egentligen genom Greenwich utanför London).
Man sa att här är utgångstiden som kallas UTC, Ulitimate Time Coordinated. Sedan delade
man upp hela jordklotet så det blev en timmes förskjutning för varje 15 grader.
Åt öster ställde man framåt tiden en timme för varje 15 grad och åt väster
bakåt för varje grad. USA ligger alltså efter oss och Indien före oss. Man lät
tidsgränserna följa landgränser så gott det gick så det inte skulle ställa till
oreda i länderna. Rakt bakom UTC finns datumlinjen. Varje gång solen passerar
den så börjar ett nytt dygn.  

Så här ser indelningen av tidszoner ut. Notera datumlinjen,

Den här filmen presenterar det på ett ganska svårt sätt. Han pratar dessutom rätt kul. Men se den gärna och se om du hänger med, det är mycket bra fakta

Kartor och projektioner

Hur gör man en karta? Hur gjorde man förr?

Ett sätt var att läsa i bibeln hur världen såg ut och då blev det ungefär så här

Gammal Karta som visar Himmel och helvete

För att få bättre kartor gick man ut i världen och mätte.

Förr fick man resa runt och mäta in med måttband
 och det är inte konstigt att kartorna ibland blev fel

Satelliterna har lett till ett genombrott när det gäller kartor

Lägg till bildtext

Men pga att jorden är rund så ljuger alla kartor. Det går inte att göra ett apelsinskal till en fyrkant!

Finns olika sätt att göra detta

Mercator, gör klyftor och förstorar. – stor vid polerna (inte ytriktig)+ går att navigera efter, Kolla på filmen nedan hur man gör en Mercatorprojektion.

Mollweiders, är en karta där landområdena är ytriktiga men vinklarna är inte helt rätt

Längd- och breddgrader

När man började resa över hela världen blev det viktigt att kunna beskriva exakt var i världen en plats låg. Man bestämde sig då för att göra ett kordinatsystem över jorden.


Man bestämde att ekvatorn skulle vara gränsen mellan norra och södra halvklotet och delade sedan in det i 0 till 90 grader. 90 grader norr blev då på nordpolen. Dessa grader kallas Breddgrader, Parallellcirklar eller Latituder.

Sedan bestämde man att London skulle vara gränsen mellan öster och väster och delade upp det i grader. Från 0 till 180. Vid 180 grader lade man internationella datumgränsen.  Dessa grader kallas Ländgrader, Meridianer eller Longituder

För att kunna beskriva en punkt ännu mer exakt delade man in varje grad i 60 minuter. Varje minut delades dessutom in i 60 sekunder.


Den här filmen nedan försöker förklara detta. Kolla på den, det finns några andra bra grejer i filmen som är sevärda